MÅNADSMÖTEN VÅREN 2023

Månadsmötena börjar alltid kl. 14.00. Anmälan görs till kansliet, telefon 10 03 70, senast en vecka före mötesdatum. Entréavgift är 50 kr, men du som tar med en icke-medlem, som löser medlemsavgift i föreningen, går in gratis liksom den nya medlemmen.

Torsdag 20 april

Föreningens ordförande Lotta Löfgren-Hjelm hälsade ett 50-tal deltagare välkomna till vårterminens sista månadsmöte. Först informerade Jan Palmén om Borås Filatelistförening.

Efter kaffe och kaka berättade Karin Jansdotter om sina äventyr som kocka på Hurtigrutten. Uppvuxen på en gård i Hajom med farmor och farfar som läromästare tog hon ett stort kliv via Norge till Alaska. Hon hade som mantra : ”vad är det värsta som kan hända?”, när hon kom till den mest avlägsna stationen. Där stannade hon i 15 månader.

Hon fotograferade mycket och berättade nu om sina bilder. Hon blev ett med naturen, där världens renaste luft finns. Stillheten var så total att hon hörde sin egen puls. Som kocka måste hon planera matinköpen för ett år framåt. Karin fick också uppleva kejsarpingviner på nära håll. Hon visade även bilder på en total solförmörkelse, som varade i 44 sekunder. Nästa sker om 400 år. Ett fantastiskt äventyr, där vi fick vara med.

Karin avtackades med en varm applåd samt bok och paraply.

Birgit Nilsson

Månadsmöte 16 februari

Föreningen Aktiva Seniorers ordförande Lotta Löfgren Hjelm hälsade alla, som trots dimma och regn tagit sig till månadsmötet, välkomna. Hon informerade först bl a om läget på resefronten och hälsade sedan Janet Ältebo från organisationen Funktionsrätt Västergötland välkommen.

Janet informerade om ett behjärtansvärt projekt SAMBI,  Samtal Med Bilder, som pågår för tredje året.  Det är ett projekt som Allmänna arvsfonden har bidragit med pengar till. Kommunikation är en mänsklig rättighet, och i SAMBI arbetar man med att testa och sprida en metod som går ut på att samtala med stöd av bilder. Metoden gör det lättare för många att prata med varandra. Lotta tackade Janet för viktig information.

Efter kaffepausen hälsade Lotta två polishundförare från Hundgruppen Älvsborg, Karin Charlesdotter och Jennie Güldenpfennig välkomna.

För att bli hundförare fordras att man har arbetat som polis i minst 2 år. Man skall vara trygg i sitt jobb, kunna arbeta ensam, ha god fysisk förmåga, ha bra kontakt med djur, ”ha ett pannben av stål” och inte minst en massa ”jäklaranamma”. Man måste även vara införstådd med att all arbetstid och fritid går åt  till att träna hunden samt att hela familjen måste vara med på att ha hund. Är alla dessa kriterier uppfyllda, kallas man till provtjänstgöring och slutligen till utbildning i Karlsborg i åtta veckor tillsammans med sin hund.

Av de hundar som väljs ut är 70 % schäferhundar, 20 % malinoir, belgisk vallhund och 10 % av andra raser. När hunden är 16 månader gammal, börjar träningen för att gå i tjänst med ett lämplighetstest plus två månaders prövotid. Hunden tränas av hundföraren dygnet runt och lever och bor hos hundförarens familj som sällskapshund. Hund och förare kallas ut till olika uppdrag, t ex räddningsuppdrag, skyddsuppdrag, sökuppdrag och ibland hotfulla uppdrag. Jennie och Karin bedyrade att hunden  inte går till angrepp eller bits utom på kommando från föraren. Ett viktigt kriterium för att jobba som polishundförare är att man måste tycka att det är roligt. Att både Jennie och Karin tycker det roligt var det ingen tvekan om. De utstrålade entusiasm och stolthet över sitt jobb och framför allt kärlek till sina hundar.

Lotta tackade hundförarna för ett intressant och medryckande föredrag med var sin blombukett och paraply. Sedan tackade hon alla för en trevlig eftermiddag, och mötet avslutades med ett gratislotteri. Som ”grädde på moset” fick vi som ville bekanta oss med Karin Charlesdotters schäfer. Vilken underbar hund!!

Laine Wester

Månadsmöte 9 mars 2023

Efter stämmoförhandlingarna och kaffe med semla hälsade Lotta Löfgren-Hjelm dagens föreläsare Olaf Eriksson välkommen. Olaf är häktes- och fängelsepräst inom kriminalvården till 50 % och präst i Gustav Adolfskyrkan till 50 %. Han blev prästvigd 2006 och arbetade under ett antal år i England och Frankrike.

Under pandemin, när mycket stängdes ner, saknade han att samtala med människor, saknade det goda och värdefulla samtalet.  Han upptäckte vikten av själavård. Olaf kände att han ville vara en del av att göra skillnad i människors liv och sökte och fick tjänsten som fängelsepräst i Borås.

Olaf berättar med värme om de människor han möter som gått vilse i livet. Hur viktigt det är att se människan bakom hemska brott, trasiga människor som innerst inne förstår att de tappat något värdefullt i livet. De sitter i häktet eller fängelset och är där för att de inte såg någon annan utväg än den som ledde till straff.

Han berättar om pojken som såg sin mamma bli ihjälslagen av hans pappa. När han såg sin kompis slå sin flickvän kom uppväxten ifatt honom, och han slog nästan ihjäl sin vän. Våldet han sett när han växte upp var orsaken till att han nu satt inne för misshandel.

En vilsen trettonåring får olika uppdrag av ett kriminellt gäng som blir som hans familj. Efter sju år i gänget har han missat skolan och får inget arbete. Han har åkt fast för knarklangning och behöver hjälp. Här kan en fängelsepräst hjälpa den som vill med samtal och försöka säga rätt saker som leder till försoning, förlåtelse och som gör att livet blir uthärdligt.

Många unga ser ingen utväg i livet, framtiden är mörk. De saknar en viktig sak i livet, goda förebilder. Olof påminner om att vi alla har medansvar för det samhälle vi har. Att godhet är lika smittsam som ondska.

Med värme och stor medmänsklighet berättade Olaf om sitt arbete för en helt trollbunden publik.

Lotta Löfgren-Hjelm tackade Olof för inblicken i en fängelseprästs vardag.

Laine Wester

Månadsmöte 23 mars

På månadsmötet den 23 mars hälsade Laine Wester dagens föreläsare Rolf Bååth varmt välkommen. Rolf har stor kunskap i svenska språket och dess egenheter, och vi fick en mycket intressant timma. Det svenska språket kan delas in i århundraden från 800-talet till nutid  och från runsvenskan till nusvenskan.

Svenska Akademien bildades 1786 , och medlemmarna fick då något att bita i. Alla bokstäver delades upp mellan medlemmarna inom gruppen för att orden i den kommande Svenska Akademiens Ordbok ( SAOB) skulle få sin förklaring. Detta tog en väldigt lång tid.

1883 lämnades i stället arbetet ut till språkhistoriker ute i landet. I sin blygsamhet berättade Rolf att hans far var en av dessa. Även Rolf fick hjälpa till. Många lånord från latin, tyska, franska och engelska förekommer i vårt språk. I svenska språket har  man alltid gjort skillnad på skrift och talspråk. Hur det blir med de, dem, dom, det var frågan för dagen för att inte tala om alla dialekter och nyord. Rolf avslutade med några ordlekar och kluringar.

Laine tackade Rolf för en mycket roande och utbildande föreläsning. Efter det sedvanliga gratislotteriet gick vi alla hemåt fyllda av det svenska språket och dess egenheter.

Berit Matiesen