Månadsmöte – 11 april
Föreningen har genomfört årets tredje månadsmöte med ett femtiotal medlemmar närvarande. Kansliansvarig Laine Wester hälsade välkommen och påminde om vårens återstående resor Kansliet stänger för sommaren den 30 maj och öppnar igen den 3 augusti. Höstens startmöte äger rum den 5 september.
Efter att kaffe och rulltårta avnjutits var det så dags för föredrag. Katarina Falk berättade om den vandring som hon och hennes man gjorde 13/ 5 – 18/6 2023. Deras vandring började i St. Jean Pied de Port i Frankrike och slutade i Santiago de Compostela i nordvästra Spanien. Leden började användas av pilgrimer på 1800-talet, och den kallas allmänt för pilgrimsleden och är 80 mil lång. För att få ett diplom som bevis på att man vandrat på leden måste man gå 10 mil eller cykla 20.
Katarina och hennes man hade förberett sig bl a genom att gå sammanlagt 50 mil under tiden januari -mars, De vandrade sedan i snitt 24 km varje dag på pilgrimsleden men unnade sig en vilodag, då de bara gick 7 km.
Föredraget var rikt illustrerat med karta och fotografier. Man fick se att pilgrimsleden kan delas in i tre faser. Den fysiska går från utgångspunkten till Burgos, den mentala sträcker sig från Burgos till Leon, och den andliga fasen vandrar man mellan Leon och Santiago. Under vandringen övernattade man till en början på vandrarhem men övergick sedan till att ha enskilda rum, som man kunde boka tre dagar i förväg. Totalkostnaden för mat och logi blev 1360 kr per dag för Katarina och hennes man. Katarina nände också att det var möjligt att skicka packningen mellan byarna för att underlätta vandrandet.
Vandringen innehöll många spännande upplevelser. Naturbilderna var fascinerande men det var också intressant att se bilder från byarna längs leden. Gula pilar markerade ledens sträckning., och det fanns också kors, snäckor och andra symboler utmed vägen 1505 m mäter ledens högsta punkt och i snitt gick man 366 m uppåt per dag. Under de sista tio milen såg man många vandrare. Det gällde ju att få diplomet. Men under vandringen förde man med sig ett pilgrimspass, och i bild kunde man se att Katarinas pass var proppfullt med olika stämplar.
På slutet passerade man den lilla byn Portmarin. Den låg vid en stor damm och flyttades, när dammen byggdes. Och så var man då i Santiago de Compostela och kunde gå till katedralen och fira att man gått i mål.
Även om Katarina fick besvär med sina fötter, ångrade hon inte vandringen, som var ”en upplevelse för livet”. Nästa gång blir det kanske vandring från Lissabon till Santiago. Katarina avtackades på sedvanligt sätt av Laine, och mötet avslutades med lotteri på entré- biljetterna.
Rolf Bååth